Hoten mot byggsektorn

Ökande kriminalitet i byggbranschen

Bakgrunden till att ett antal parter gått samman för att stödja och finansiera Byggmarknadskommissionen är att kriminalitet hotar byggsektorn. Problemen inom byggsektorn har varit kända länge, och det finns en bred konsensus om att problemen har förvärrats under senare år.

Den alltmer rörliga arbetsmarknaden och det gränslösa EU-samarbetet utnyttjas av organiserad ekonomisk brottslighet som har koppling till penningtvätt, fusk med löner, dumpning av sociala villkor, samt medvetet skatteundandragande. Ett relativt stort antal utstationerade företag och utstationerad arbetskraft har blivit verktyg för aktörer med brottsliga syften.

Drabbar hederliga företag

Fackliga organisationer liksom bygg- och fastighetsbolagen har uppmärksammat att arbetsplatsolyckorna ökar, arbetsvillkor och löner dumpas, och att kriminalitet har fått fäste på en del byggarbetsplatser. De allt längre kedjorna av underleverantörer, som inte kan kontrolleras ordentligt, gör att kollektivavtal kringgås, och lagregler ignoreras.

Detta undergräver konkurrensen på den svenska byggmarknaden och hederliga företag riskerar att konkurreras ut av företag som använder olagliga upplägg. Ett samlat begrepp som används om olika kriminella upplägg är arbetslivskriminalitet.

Försök att öka kunskaperna

Inom byggbranschen har det på senare tid gjorts mycket för att öka medvetenheten och förbättra kunskapen. Flera viktiga initiativ har genomförts. Åtgärder har vidtagits för att lättare förstå och tillämpa de regelsystem som finns, exempelvis finns i dag regler som tydligt visar var ansvaret för de långa leden av underentreprenörer ligger.

Organisationen Byggföretagen har i samarbete med fackliga organisationer försökt öka medvetenheten i branschen om riskerna med de oseriösa och kriminella företagens framfart. De har ordnat seminarier i olika delar av landet för att informera om risker och föreslå försiktighetsåtgärder.

Fackliga organisationer har också försökt nyttja sina möjligheter att motverka oseriösa företag.

Samarbete för att tipsa myndigheterna

I Stockholmsområdet finns en särskild gemensam struktur mellan Byggföretagen och Byggnads, kallad, Fair Play Bygg för att vidarebefordra tips om lagbrott och oegentligheter till de relevanta myndigheterna. Ett förbättrat ID06, det system som kontrollerar vilka som rör sig på byggarbetsplatser, har nu tagits i bruk, vilket försvårar att arbetstagare uppträder under falska identiteter. ID06 utvecklas vidare för att erbjuda större transparens och bättre kontrollmöjligheter för huvudentreprenörer och byggherrar.

Likväl återstår mycket att göra, därav Byggmarknadskommissionen uppdrag att kartlägga förhållanden och lägga fram förslag.

Byggmarknadskommissionens roll

Byggmarknadskommissionen har inte slutfört sin analys av omfattningen av arbetslivskriminalitet. Men det går redan nu att peka på några vanliga upplägg som syftar till att skapa konkurrensfördelar genom att kringgå lagar och avtal.

Många av uppläggen innefattar arbetstagare från andra länder inom EU eller tredjeland-medborgare, men var de verkliga huvudmännen bakom uppläggen finns är ofta oklart. Det är uppenbart att detta handlar om upplägg som bygger på samverkan mellan flera aktörer, både i och utanför Sverige. Det finns emellertid också upplägg som inte bygger på medverkan från andra länder. Successivt byggs det upp nätverk av oseriösa och kriminella företag som hotar de vanliga företag som arbetar inom lagens ramar.

Vanliga kriminella upplägg

• Utnyttjande av utstationeringsregler

  • Det utstationerande företaget är bara en front som inte bedriver någon verklig verksamhet i ”hemlandet”

  • Utstationeringen innefattar även individer som inte har rätt att arbeta i Sverige

  • Arbetstagarna ställs utanför sociala skyddssystem både i Sverige och andra länder genom att företagen inte betalar sociala avgifter

  • Arbetstagarna får inte den ersättning som utstationeringsdirektivet syftar till att säkerställa

• Utnyttjande av luckor i lagstiftning, kontroll och myndighetssamarbete för att inte betala skatt och avgifter

• Utnyttjande av regler för arbetskraftsinvandring

  • Arbetstagarnas egentliga ersättning är lägre än dokumenterat

• Bedrägerier mot olika arbetsmarknadsinsatser

• Bedrägerier mot lönegaranti och borgenärer när företag töms och medvetet sätts i konkurs

• Bedrägerier kopplade till ROT-reglerna

• Arbete som utförs undermåligt i strid mot kontrakt och byggregler

Metoder för dessa upplägg kan involvera målvakter, skattebrott, folkbokföringsbrott, bokföringsbrott, urkundsförfalskning, överträdelser av immigrationslagstiftningen, penningtvätt, bedrägeri och borgenärsbrott. Det kan även förekomma arbetskraftsexploatering.

Svårt att komma åt kriminaliteten

Det är ännu inte möjligt att kvantifiera omfattningen av lagöverträdelser eller rangordna de olika uppläggen. Men det är uppenbart att situationen är allvarlig.

Myndigheter som Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Bolagsverket, Konkurrensverket, Migrationsverket, Ekobrottsmyndigheten och Polisen har i många fall varken befogenheter eller resurser att genomföra effektiva kontroller. Det europeiska myndighetssamarbetet är dåligt utvecklat.

Privata aktörer, som branschförbund, fackförbund, byggherrar och finansiärer har svårt att hitta former för effektiv kontroll och saknar ibland möjlighet att få tillgång till uppgifter om företag och dess huvudmän.

Hindrar branschens utveckling

När oseriösa och kriminella företag träder in på byggarbetsmarknaden blir de seriösa hederliga företagen i realiteten brottsoffer. De riskerar att konkurreras ut. På sikt innebär det att marknaden för underleverantörer tunnas ut och det växer fram ett ökat beroende av oseriösa företag. Detta kommer i sin tur att hindra utvecklingen av innovativa byggnadsmetoder och produktivitetsförbättringar.

Löntagare från andra länder som arbetar i Sverige med dåliga villkor, inte sällan sämre än de lagstadgade villkoren i deras hemländer, riskera att stå utan ekonomiskt skydd vid sjukfall och olyckor, och arbetar utanför pensionssystemen.

Rättvisa och schyssta konkurrensvillkor är en förutsättning för en sund och hållbar byggmarknad, som innefattar såväl stora kapitalstarka aktörer som mindre företag.