Kommissionens syfte

Byggmarknadskommissionen har som övergripande syfte att kartlägga och bedöma rådande förhållanden på den svenska byggmarknaden och föreslå åtgärder som främjar en långsiktig utveckling av en sund byggbransch, som skapar goda sociala villkor för arbetare och tjänstemän, att företagen betalar lagstadgade avgifter och skatter och som säkerställer likvärdiga konkurrensvillkor. Detta gagnar hela samhället och säkrar branschens fortsatta modernisering och utveckling. Som underlag för de konkreta förslagen ska kommissionens ta fram fakta och beskriva situationen på den svenska byggmarknaden.

Bakgrundsbeskrivning

Byggmarknadskommissionens uppdrag ska ses mot bakgrund av utvecklingen i Sverige och Europa. Det råder ingen tvekan om att frihandel och globalisering har medfört stora mänskliga och ekonomiska framsteg. Den ekonomiska utvecklingen har främjats i länder som tidigare släpade efter ekonomiskt och socialt. Samtidigt har frihandel och ökad konkurrens gett utvecklade länder som Sverige tillgång till en större marknad och slipat näringslivets konkurrenskraft, i mötet med företag i andra länder. 

Det finns således goda skäl att mota tendenser till protektionism. Politiska beslut som förhindrar handel och rörlighet över gränserna hämmar den ekonomiska utvecklingen. EU:s inre marknad har som helhet fördjupat det europeiska samarbetet och gynnat näringslivet, medborgarna, de enskilda nationerna och därmed hela Europa.

Med globaliseringen och det vidgade EU-samarbetet kommer emellertid också nya utmaningar som behöver belysas och hanteras. Inte minst gäller det konsekvenserna av en allt mer rörlig arbetsmarknad där olika lönevillkor och arbetsmarknadsmodeller skapar utmaningar att fungera sida vid sida i en allt mer integrerad arbetsmarknad. När det fungerar väl ökar människors frihet, företagens kompetensförsörjning underlättas och den ekonomiska utvecklingen främjas. 

Men den alltmer rörliga arbetsmarknaden och det gränslösa EU-samarbetet utnyttjas också av organiserad ekonomisk brottslighet med koppling till penningtvätt, fusk med löner, dumpning av sociala villkor, samt medvetet skatteundandragande. Ett relativt stort antal utstationerade företag och utstationerad arbetskraft har blivit verktyg för strukturer som i grunden har brottsliga syften.

Omfattningen av problemet är betydande. Enligt den europeiska finanspolisen omsätter organiserad penningtvätt varje år ca 120 till drygt 200 mdr euro (i USA är motsvarande siffra ca 600 mdr dollar). De avslöjanden som skett runt svenska och danska banker visar att bankväsendet spelar en nyckelroll när det gäller att transferera svarta pengar mellan bolag och individer. Pengar som i grunden tjänats genom ekonomisk brottslighet, trafficking, narkotika och vapenhandel tvättas vita genom att flyttas till och investeras i den öppna ekonomin, inte sällan restauranger, transportföretag men också inom byggbranschen.

Detta sker givetvis också på den svenska arbetsmarknaden och inom svenska företag, men problemets utbredning sker framför allt i företag som opererar i Sverige med säte i andra europeiska länder. I de granskningar som löpande görs av utstationerade byggföretag och enskilda individer inom bygg och hantverk är fusk med koppling till länder från det forna Östeuropa överrepresenterade. Såväl fackliga organisationer, intresseorganisationer på arbetsgivarsidan som myndigheter och enskilda företag vittnar om att fusket med löner, sociala avgifter, försäkringar och skatter ökat kraftigt under senare år. Enligt Skatteverket beräknas fusk och felaktigheter bara inom byggbranschen omfatta ca 10 mdr kr per år. Skattefelet drabbar också enskilda individer som förlorar sin sociala trygghet samt de företag som vill göra rätt för sig, men konkurreras ut av oseriösa företag. På det sättet utgör organiserad arbetsmarknadskriminalitet och fusk i olika former ett hot mot såväl samhället som de företag som har ambition att konkurrera med andra företag inom lagens råmärken.     

Företag som är utstationerade i Sverige betalar i regel lägre löner än företag som är skrivna i Sverige och tecknar kollektivavtal i landet. Detta är fullt motiverat när det gäller företag som gör rätt för sig i andra avseenden, genom att betala ut traktamenten, svara för de anställdas sociala villkor, exempelvis genom att erbjuda goda boendeförhållanden och på det sättet har merkostnader jämfört med företag som har sitt säte i Sverige. EU:s regelverk i dessa frågor är emellertid synnerligen omfattande och svårtolkade med rader av undantag mellan olika länder och branschområden. Vidare är kontrollen av regelefterlevnaden av löner och skatter ojämn mellan olika länder vilket gör det svårt att utöva en effektiv tillsyn. 

Problematiken som finns kan belysas med några exempel: 

Företag som verkar i Sverige måste ha sin huvudverksamhet i hemlandet. Vidare måste den utstationerade arbetskraften vara anställd av företaget. (F-skattare får inte arbeta i ett företag som är utstationerat.) Ett företag som har ett projekt i Sverige som varar mer än sex månader måste enligt regelverket ha så kallat fast driftsställe och därmed redovisa inkomstskatt i vårt land. På alla dessa punkter förekommer idag ett omfattande fusk. 

Vidare är det inte ovanligt att traktamenten redovisas som lön och att löneredovisningen görs på ett sådant sätt att företagen vare sig betalar lagstadgade skatter i Sverige eller i hemlandet. Till detta kommer att enskilda yrkesbetare tar sig in i landet utan att vare sig registrera sig för A-skatt eller F-skatt. Det är inte ovanligt att den typen av svart arbetskraft finns på svenska byggen och mycket talar för att omfattningen ökat kraftigt under senare år, både inom kommersiellt ”storbygg” och byggservice med privatpersoner som kunder. När djupare kontroller gjorts av företag som fastnat i olika slags kontroller uppdagas inte sällan komplicerade ägarstrukturer vilket gör att man kan misstänka att ägarna i flera fall är bulvaner eller i realiteten finns i länder utanför EU.

I problematiken ingår också fusk och felaktigheter av svenska företag och privatpersoner och sådana som har sin bakgrund i andra länder, men som inte är organiserade i kriminella strukturer men ändå av betydande omfattning.

Uppdraget

Kartläggning

Syftet med Byggmarknadskommissionen är således att kartlägga och försöka ge en sammanhållen bild av tillståndet på den svenska byggmarknaden. Kommissionen bör ha fokus på den kommersiella delen av byggmarknaden, d v s ”storbygg” inom anläggnings- och byggsektorn men bör också, så långt möjligt, kartlägga läget inom så kallad byggservice med inriktning på nybyggnad och renoveringar mot privata hushåll som beställer tjänster till egna bostäder och fritidshus.

Byggmarknadskommissionens uppdrag, och därmed de förslag till åtgärder som kommissionen föreslår, ska alltid beakta konkurrensintresset. Rättvisa och schyssta konkurrensvillkor är en förutsättning för en sund och hållbar byggmarknad, som innefattar såväl stora kapitalstarka aktörer som mindre företag.

Byggmarknadskommissionens uppdrag omfattar således konsekvenserna för såväl enskilda individer som utnyttjas, samhället som förlorar skatteintäkter som för företag som drabbas av osund konkurrens. Men här finns också aspekter av byggbranschens långsiktiga utveckling och grundläggande drag i den svenska arbetsmarknadsmodellen byggd på samverkan mellan parter. Det är ett problem att flertalet utländska företag ogärna tar in lärlingar eller anställer nyexaminerade från våra yrkesskolor. På detta sätt urholkas branschens långsiktiga kompetensförsörjning och på sikt förmågan att upprätthålla och utveckla know how. 

 I kartläggningsarbetet ska kommissionen söka samarbete med berörda myndigheter som Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Migrationsverket, Konkurrensverket, Gränspolisen, Tullverket, Ekobrottsmyndigheten, samt med fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer.

Det är också viktigt att beakta och ta tillvara de utredningar och projektarbeten som genomförts inom branschen. De goda arbeten som genomförts ska följas upp och vidareutvecklas. I detta sammanhang kan nämnas den statliga utredningen ”Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kvaliteten i byggsektorn” (SOU 2002:115), flera fallstudier och rapporter med fackförbund som avsändare, samt pågående uppdrag inom Sveriges Byggindustrier kring ”Sund konkurrens & schyssta byggen” och SBAB:s initiativ att samla banker och byggbransch mot fusk på byggmarknaden.

I kommissionens arbete ska också FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, beaktas och belysas. Detta är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit – en agenda som syftar till att göra världen bättre. Byggmarknadskommissionens arbete kan bidra konkret till flera av dessa mål: Mål 1 Ingen fattigdom, Mål 3 Hälsa och Välbefinnande, Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, Mål 9 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion, Mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen, Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap. Dessa mål bör beaktas i arbetet inom Byggmarknadskommissionen.

Byggmarknadskommissionens uppdrag är omfattande och i vissa delar svårt. Varje enskild del i direktivet kräver därför sin egen metodanalys gällande syfte, problemformulering och avgränsning. Svårigheten som kan uppstå med att mäta, kvantifiera och med statistiska metoder beskriva förhållanden på den svenska byggmarknaden riskerar att leda till bristfälliga och svagt underbyggda slutsatser och åtgärdsförslag. Därför bör varje underlagsrapport också innefatta kvalificerade bedömningar och uppskattningar, som baseras på empiriska underlag och väl underbyggda resonemang.

Nedanstående ämnesområden ska ses som vägledning för de underlagsrapporter som tas fram och offentliggörs under projektperioden och bilda grund för Byggmarknadskommissionens slutrapport. 

Byggmarknadskommissionen bör också i ett tidigt skede analysera och prioritera bland direktiven med syfte att uppnå relevans och resultat som bidrar till projektets övergripande syfte. En särskild referensgrupp, bestående av grundare och finansiärer, tillsätts för att möjliggöra dialog och förankring i detta skede av projektet. Kommissionen har också möjlighet att göra tillägg och avgränsningar till uppdraget under projektperioden.

Viktiga ämnesområden för Byggmarknadskommissionen att beakta i framtagandet av underlagsrapporter och slutrapport: 

• Bedöma och redogöra för omfattningen av skattefusk, svartarbete, lönedumpning, fusk med försäkringsåtaganden och de sociala villkoren för arbetskraften inom byggsektorn.

• Analysera och bedöma de samhällsekonomiska effekterna av skattefusk.

• Analysera och redogöra för de sociala villkoren för arbetskraft som befinner sig på projektbaserade uppdrag i Sverige.

• Bedöma och redogöra för omfattningen av fusk inom byggmarknaden gentemot privata respektive offentliga beställare.

• Bedöma och redogöra för omfattningen av fusk inom byggservicesektorn med privata hushåll som beställare.

• Analysera och jämföra omfattningen av missförhållanden och lagbrott inom svenska respektive utländska byggföretag samt i företag inom respektive utanför EU. Analysera omfattningen och möjliga orsaker till fusk från enskilda länder. Analysera om möjligt mönster och omfattning gällande ägarförhållanden i företag inom EU, som bryter mot lagar och regler på svensk byggmarknad.

• Analysera och redogöra för innebörden av EU:s regelverk för utstationerad arbetskraft, arbetskraft med så kallade A 1-intyg, villkor för arbetstillstånd etc samt de olika villkor och tillämpningar av regelverket som sker i olika EU-länder.

• Analysera och redogöra för gällande lagstiftning samt de svenska myndigheternas insatser med problemen inom byggsektorn och presentera förslag med syfte att göra åtgärderna mer effektiva. 

• Kartlägga och redogöra för vilka åtgärder som vidtagits inom branschorganisationer och fackliga organisationer med betydelse för byggsektorn, med syfte att motverka regel- och lagbrott på byggmarknaden.

• Kartlägga och redogöra för vilka åtgärder som vidtagits inom upphandlande företag (huvudentreprenörer), upphandlande kunder, samt företag inom den finansiella sektorn med betydelse för byggsektorn, med syfte att motverka regel- och lagbrott på byggmarknaden. Förslag som kan göra arbetet mer effektivt ska presenteras. I detta sammanhang analyseras särskilt offentliga beställare som svarar för stora volymer.

• Analysera och redogöra för effekter och resultat av de kontrollsystem som införts, exempelvis ID 06, obligatoriska närvaroliggare, huvudentreprenörsansvar med mera.

• Analysera och redogöra för den offentliga beställarens roll, tillämpning av Lagen om offentlig upphandling, med syfte att motverka lag- och regelbrott på den svenska byggmarknaden.

• Studera och redogöra för andra länders åtgärder och metoder för att motverka missförhållanden, regel- och lagbrott på byggmarknaden.

• Analysera och redogöra för de verktyg för kontroll och uppföljning som finns inom EU:s regelverk, med syfte att motverka missförhållanden, regel- och lagbrott på byggmarknaden.

Förslag till åtgärder

Med utgångspunkt i underlag och underlagsrapporter till Byggmarknadskommissionen utarbetas förslag till konkreta åtgärder som kan bli föremål för lagstiftning, förordningar, instruktioner via regleringsbrev, förändrade rutiner eller ändrade arbetssätt inom myndigheter, organisationer och inom branschen. 

Kommissionen ska med stöd i olika underlag och underlagsrapporter presentera en samlad slutrapport med förslag till åtgärder som främjar en långsiktig utveckling av en sund och hållbar byggbransch. Åtgärderna ska rikta sig till samtliga parter inom byggsektorn, beställare och utförare, myndigheter, arbetsmarknadens parter och berörda organisationer. Åtgärderna kan omfatta förslag till ny eller förändrad lagstiftning i Sverige och EU, nya eller förändrade regelverk och rutiner och eventuella resursförstärkningar.

Upplägg

Kommissionen påbörjar sitt arbete 1 februari 2020 och slutrapporten presenteras senast 31 december 2021.

Presentation av underlag, underlagsrapporter och seminarier kring kommissionens arbete kan ske löpande, exempelvis under Almedalsveckan 2020 och 2021.

Strävan ska vara att kommissionen arbetar så transparent som möjligt. En hemsida etableras där kommissionens arbete fortlöpande presenteras och evenemang och delrapporter/underlag offentliggörs.

 Kommissionen

Kommissionens arbete bedrivs självständigt av en mindre grupp oväldiga personer som åtnjuter brett förtroende och förfogar över nödvändiga resurser för sitt uppdrag. 

Till kommissionens arbete knyts ett Råd av de större finansiärerna av projektet i syfte att bistå med stöd och råd. Därigenom kan också kommissionens arbete följas närmare av finansiärerna.

Kommissionen förfogar över budgetmedel som gör det möjligt att anställa ett kansli samt enskilda experter och sakkunniga inom olika delområden till arbetet.

Förslag till beslut:

Att fastställa ovanstående direktiv och inriktning av arbetet för Byggmarknadskommissionen.

Att till Byggmarknadskommission utse:

Stefan Attefall, ordförande
Ann-Marie Begler
Marie Thelander Dellhag
Anders Ferbe
Svante Hagman
Susanna Ribrant